Hej!
Även om det inte synts utåt i kalendarier o dyl, så sker mycket kreativt ändå bakom kulisserna trots virus- och krigskriser i vår värld. Sedan mitt förra inlägg har bl a Maskrosdun för damkör och violoncello givits ut på Notfabriken som fr o m 1 februari i år köpts upp av Gehrmans musikförlag.
Librettist Greta Sundberg och jag gjorde en vacker hösthelg en research-resa till Härnösand med omnejd och följde i häxprocessens gruvliga spår som utspelade sig i dessa trakter under 1670-talet. Det finns planer på ett kommande samarbete med operalinjen vid Härnösands Folkhögskola.
Jazzpianist Petter Bergander, basist Anders Johnsson och jag fick äntligen efter 1 1/2 års väntan, göra vår premiär-konsert ”Polska och Blå toner” i Mariakyrkan, Skogås. Vi kommer kunna höras fler gånger!
Hela augusti var jag engagerad i filminspelningen av Göta Kanal 4 som får premiär 5 augusti 2022. Här med unge Sigge Dorsin i en av rollerna.
Jag köpte en färgglad viola som gör mig glad!
Ulla-Carin Nyquist och mitt damkörverk ”I Lucias ljus” skulle ha uruppförts 12 dec. med kören Lidingö Cappella, men ställdes in och nytt uruppförande blir 11 december 2022.
VÄLKOMNA!
Jonas Bergström och jag var i veckan i Sundsvall och framförde vårt program ”Från fäboden till Dramaten”. Vi kommer att göra ett Hugo Alfvén-program vid Alfvéngården 23 juli i samband med Hugos 150-års jubileum.
VÄLKOMNA!
Vi fick en lång recension som går att läsa längre ner.
Efter många framflyttningar, ska äntligen Jordalyft – en dansrit uruppföras på Sigtuna Stiftelsen 24 april kl. 16.00. Text: Lars Björklund, Musik: Maria Hulthén Birkeland, Koreografi: Elisabet Jansson. Går att anmäla sig här: https://sigtunastiftelsen.se/events/jordalyft-4/
VÄLKOMNA!
Folkbus ska ut på två större turnéer i mars-april med barnföreställningen ”Tupplur & Rävspel” i Dalarna och Gävleborg.
Hoppas vi ses framöver i något sammanhang! Det är mycket som skrämmer och oroar i vår värld sedan flera år tillbaka, men vi människor har en fantastisk överlevnadsförmåga, så trots om det tar lite tid, så kommer det bli bra framöver!
/Maria
Recension i Sundsvalls Tidning 1 mars 2022:
Hon har varit riksspelman i 30 år; han Dramatenskådespelare i 45. De började samarbeta sedan de funnit varandra vid en uppsättning av ”Amadeus” på Dramaten och deras ”Från fäboden till Dramaten” är inte hopsatt utifrån den världskris som vi just nu är mitt uppe i.
Det försäkrade oss spelmannen Maria Hulthén Birkeland, senast synlig i Sundsvall som violinisten i Teater Västernorrlands ”Ingvar – en musikalisk möbelsaga” och Jonas Bergström, bland annat hörd som Robin Hoods röst i Disneyfilmen, vid tisdagens Mat & Teater. Ändå kan man förstås inte låta bli att betrakta även den här föreställningen genom Ukrainakrigets filter. För mig blev den, med sin lite bohemiska blandning av ditt och datt från folkmusik, teater- och andra texter, humor, allvar och anekdoter från tiljan, ett plock av allt det vi svenskar kallar vårt; som är värt att vårda, försvara och älska inte minst i skuggan av ett krig. Här var polskorna som viskar om vårt ursprung i skogarna, på fäbodarna, i bygden. Leksandskullan vars trygghet och jordbundenhet inte ens Gud Fader själv kunde rubba. Vårt svenska språk och komiken som ryms i dess felfällor. Och Zorn som tog ett krafttag när den svenska folkkulturen höll på att dö ut, och lyckades så bra att den ännu frodas, inte minst bland de unga, Här var också allvaret i kortnovellen ”Ett halvt ark papper”, där Strindberg visar hur skör välgången kan vara, och ”Emigrantvisan” till alla dem som tvingats söka sig bort för sin överlevnad – men aldrig blir av med sin hemlängtan. Som Kristina från Duvemåla när hon på väg över Atlanten möter ett skepp som far hemåt, mot den svenska midsommaren. Här var lustiga anekdoter från Dramatens vardag, där Jonas Bergström ena dagen agerat sjuårig flicka, andra dagen dansat rullatordans med en superballerina. Och här var Shakespeare som påminde om vår västerländska gemenskap, så välfungerande nu efter två års pandemiövning i att dra åt samma håll. Där gick tanken också till hur globaliseringen gjort världens länder så beroende av varandra att det gett oss nya ekonomiska vapen. Här var små flisor och stycken av gripande och roligt, hemtrevligt, vardagligt och tryggt; sådant som är skönt att vila i efter krigsrapporter och förtäckta kärnvapenhot. Sådant som inte är stort eller världsomvälvande eller sensationellt, men likväl kan representera livets goda. / Susanne Holmlund